Skrev ju här glatt om fina komplimanger i ett tält häromsistens och spånade om att konkurrensen troligen var dålig. Att jag fick ju minsann inga komplimanger annars. Idag fick jag en som jag helst jag önskat slippa. Det finns ett skumt ställe när jag går till jobbet efter Ölcaféet där skumma typer hänger utanför. Inuti finns det lite spelmaskiner osv. Passerar alltid det stället med någon föreställning om att snart kommer någon helt plötsligt bli nedskjuten. Idag stod det en stor man där. Lång och grå, lite sliten. Han tittar på mig och säger på någon polsk brytning: do arr så vakkerr!
Brrr! Blir illa till mods. Uppskattar inte att bli värderad av okända personer. Som att det vore okej att säga så bara för att det var positivt. Kände mig som att rätta kommentaren hade varit "men du är ful" eller jag tarr barra tosen kronorr! Usch vad förväntar de sig! Nä sådana kan man vara utan. Och så jävla vacker är man inte när jag fortfarande är halvsjuk, har prioriterat bort tandborstningen (skulle nog andats på honom! Och jag har tandborste på jobbet) och jaa kände mig lite morgonrisig. Hmm han kanske tyckte jag behövde nytt gatujobb? Men jag är ju iofs redan på gatan då jag jobbar på gatukontoret, hi hi - långsökt eller!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar